Accessprojektet Folkbildning och kulturorganisationer i fokus, som bedrivits
på Folkrörelsernas arkiv för Värmland sedan april 2006, har resulterat i att
en stor mängd obearbetat material nu finns tillgängligt.
Fyra nya resurser fördelat på tre heltidstjänster har bearbetat, katalogiserat
och registrerat en viktig del av det Värmländska kultuarvet. För att förstå
den tid vi lever i är det viktigt att kunna följa de tankegångar som tog oss hit.
Resultat av delprojektet ”Folkbildning och Kulturorganisationer i fokus”
från starten 1 april 2006 t o m den 30 november 2007 i siffror.
Organisationstyp Antal arkivbildare Antal volymer Hyllmeter
Studieförbund och 73 1 671 116,35
övrig folkbildning
Konstanknutna 9 275 9,92
verksamheter
Film och Teater 11 199 11,62
Musik och Dans 15 137 10,61
Hembygdsrörelsen 18 442 21,89
Personarkiv 24 299 13,1
Övriga föreningar 47 127 7,2
som bearbetats inom
projektet
Sammanlagt 197 3 150 190,69
Ytterligare åtgärder inom projektet:
Registrerade affischer 511 stycken
Registrerade fanor och standar: 24 stycken
Registrerade ljudband/kassetter: 179 stycken
Arkiv som inventerats för att olika arkivbildare ska bli tydliga 38 stycken
Antal hyllmeter inventerade arkiv 40,5 hyllmeter
Här kan Du se en komplett lista över de 197 arkiv som blivit tillgängliga
genom vårt fantastiska Accessprojekt. Alla värda att gräva och forska i.
Vi har också ett register över de många ljudband som bearbetats inom projektet.
Ta kontakt med Folkrörelsearkivet via e-post eller telefon 054-61 77 10
så får Du veta mera.
Nedan följer ett axplock av färgrika och spännande exempel som upptäckts i
olika arkiv under Accessarbetet.
Studieförbund och övrig folkbildning
Vad kan studieförbunden berätta? En organisation som verkat i så många år kan
förstås ge en bild av tidsandan och hur samhället såg ut, vilka behov som fanns
och, minst lika intressant, vad som inte behövdes.
ABF som är Värmlands största studieförbund har en lång historia.
Värmlandsdistriktet bildades 1921. Av de första årens historia finns
inte så mycket kvar eftersom det mesta försvann när man flyttade in i
nya Folkets Hus. 1933 reorganiserades distriktet och från den tiden och framåt
finns en hel del samlat.
Som ett exempel har vi valt att visa kursutbudet hos ABF under två år,
1933 och 1977.
1933 var följande cirklar aktuella:
Samhällskunskap; kommunalkunskap, nationalekonomi,
organisationskunskap, medborgarkunskap, aktuella riksdagsfrågor,
socialpolitik, förenings – och fackföreningskunskap.
Politik; socialismen, arbetarrörelsens historia, kommunismen,
syndikalismen, diskussionslära.
Språk; esperanto, svenska, engelska, tyska, ryska.
Övrigt; räkning, deklaration, bokföring, geografi, sång, teater,
psykologi, gymnastik, hemslöjd.
Allra mest intresse rönte kurserna i organisationskunskap, tätt följt
av esperanto. Av 159 slutrapporterade cirklar var drygt 30% dessa två.
Årsrapportens fram – och baksida ger en del information…
1977 hade kursutbudet ändrat sig radikalt. Av totalt 243 kurser rörde
sig de flesta inom fritidssektorn, med ett lysande undantag. Kursen om
medbestämmandelagen, SFS 1976:580, hade drygt 25% av de studerande.
Som god tvåa kom ämnet dans.
Om man tittar vidare kan oväntade saker dyka upp.
I januari 1981 gick ett upprop från ABF:s distrikt ut till
medlemsorganisationerna. Budskapet var att försöka skapa en
internationell medvetenhet och en kampanj som skulle bli en
manifestation för den internationella solidariteten i Värmland.
Intresserade kunde anmäla sig till Latinamerika – projektet.
I oktober var målet bestämt…ett barnsjukhus i staden Leon i Nicaragua
skulle upprustas.
Under 2,5 års tid insamlades 250.000 kronor i Värmland bl. a med hjälp
av Björn Afzelius som gav konserter. Dessutom studerade man språk och
samhällskunskap. 1983 reste 56 personer till Nicaragua med pengar och
medicinsk utrustning.
Efter hemkomsten gjordes en gedigen rapport om vistelsen.
En annan sida av bildning hittar vi hos Bildningsförbundet i Värmland
vilken startade 1936. Då under namnet Samverkande Bildningsförbundens
Värmlandsdistrikt.
Det skulle vara ett samarbetsorgan för det värmländska bildningsarbetet.
Man inriktade sig enbart mot medlemmarna, vilka var de statsunderstödda
studieförbundens distrikts - organisationer, länsbibliotek och statsunderstödda
folkhögskolor.
Idag heter organisationen Folkbildarna i Värmland och bedrivs som en
ideell förening. Ändamålet är det samma – att främja folkbildningens
arbete genom omvärldsanalys, kommunikation och samverkan.
Alla idag verksamma studieförbund är medlemmar.
Ett nedslag i historien visar naturligtvis på all den kursverksamhet
som pågått, men ibland dyker människorna bakom alla papper upp, och
visar en ögonblicksbild från dåtid.
I början av 1950 – talet diskuterades hur ett nytt emblem för
Bildningsförbundet skulle kunna se ut. Förfrågan ställdes till
konstnären Thor Fagerkvist vilken lämnade förslag.
Styrelsen var entusiastisk men vid årsmötet 1950 höjdes röster för att
bilden skulle granskas ur heraldisk synpunkt av Riksheraldikerämbetet.
När slutresultatet kom konstnären tillhanda dröjde inte hans svar.
Övrig folkbildning
Här kan man t. ex finna föreläsningsföreningar.
Dessa kunde ha ett, idag sett, något annorlunda upplägg av studiecirkel.
Det kunde se ut som hos Bondestads diskussionsförening i Kil i början
av 1900 – talet. Där samlades en handfull eller flera herrar och dryftade
ett ämne som var utvalt sedan tidigare. Man diskuterade smått som stort,
kommunalpolitik och världsfrågor. Allt under iakttagande av god
mötesteknik. Var och en fick göra sina inlägg och blev också noga
nedtecknade i protokollsboken. Här speglas en tidig medvetenhet och
intresse för omvärlden.
Konstanknutna verksamheter
Värmlands Konstförening bildades i maj 1936 och bland de första styrelsemedlemmarna
återfanns bl. a. Torsten Nilsson, Helge Kjellin, Nathan Johnson, Gösta Elfving och Carl-Eric
Strandman. Intendent och kassaförvaltare blev Gustav Starck.
Första utställningen hölls 24/10 - 21/11 1936 på Värmlands Museum och 34 konstnärer
deltog med 203 arbeten. T. ex. var Helge Frender, Anselm Schultzberg och Maja Fjaestad
representerade. Totalt såldes nio konstverk till ett värde av 1 115:-.
Första året var antalet medlemmar 458 och årsavgiften låg på 5 :-. Varje år anordnades
sedan höstsalongen i oktober och från 1947 även en vandringsutställning.
Ett antal stipendier delas ut varje år och däribland kan nämnas resestipendier och
stipendier från Thor Fagerkvists fond.
Vem är konstnären som deltog med den här målningen i jubileumsutställningen
1945 på Värmlands Museum?
Helge Frender, interiör med blå dörr. Foto: D Gunner
Värmlands Konstförening, Thor Fagerkvists Donationsfond
Thor Fagerkvist föddes i Mölndal den 18 maj 1884. Familjen flyttar till Persberg
efter faderns död 1907 och i början av 1920-talet byggdes huset "Godmansro" i
Dammhyttan och hit flyttade sedan familjen. 1930-talet blev det mest framgångsrika
decenniet för Fagerkvist. Han ställde ut flitigt men först 1938 blev han känd för den
stora publiken med utställningen Nio Independenter på Liljevalchs Konsthall.
1940-talet präglades främst av offentliga utsmyckningar såsom monumentalmålningar
och altartavlor. Thor Fagerkvist dog 23 april 1960.
Arkivet består mest av korrespondens, pressklipp och fotografier.
Film och teater
Länsteaterföreningen Värmland Riksteatern.
Vid Svenska Riksteaterns kongress i november 1970 antogs förslaget till en ny
regional och central organisation av Svenska Riksteatern. Detta innebar för
Värmland att Värmlands Teaterförening under våren 1971 omorganiserades och vid
länsmötet 23 april 1971 bildades Länsteaterföreningen i Värmland Riksteatern.
Den 15 juni 1971 hade den nya styrelsen konstituerat sig.
Riksteatern Värmland är en samordnande intresseorganisation för de lokala teater-
och arrangörsföreningarna i länet och en enhet av Riksteaterns organisation.
Det är en ideell förening som arbetar med att stödja de lokala teaterföreningarna i
sitt arbete med att sprida teater i Värmland.
I arkivet efter Länsteaterföreningen Värmland Riksteatern finns exempelvis protokoll
och korrespondens men framförallt är serien eget tryck L 1 som är mest omfattande.
Där finns hela 361 affischer från olika turnéer med Riksteatern.
Deje Ordenshusbiograf
Deje Ordenshusbiograf hörde till IOGT logen 1033 Yggdrasil. Logen bildades 1885
men inte förrän 1906 stod ordenshuset klart. I början av 1930-talet byggdes
ordenshuset om och kompletterades med biografrum. 1933 brann byggnaden ned
och ett nytt hus stod klart 14 oktober 1934. Filmer som visats genom åren är bl. a.
Damen i svart, Spiraltrappan, Mannekäng i rött, Rännstensungar och Moln över Hellesta.
I Deje Ordenshusbiografs arkiv finns exempelvis biljettredovisningsböcker,
programförteckningar och kassarapporter. Det finns också 38 bioaffischer i arkivet.
Med hjälp av dessa handlingar kan man få en uppfattning om vilka filmer som
visats genom åren och hur repertoaren har förändrats över tid.
Gästbok från Filipstads bergslags teaterförening.
Här har många kända teater och filmprofiler skrivit.
Molkoms Filmstudio, Nyed
Molkoms filmstudio startades den 15 januari 1960 och initiativtagare var
folkhögskoleläraren Curt Malmros. Första året blev 125 medlemmar och kostnaden
var 9 kronor per termin. Filmvisningarna skedde på Solhälla och följande filmer
visades under våren: Sju hertigar, Anna Karenina, Guldfeber, Fröken Julie och
Dr Mabuses testamente. Medlemmarna fick även vara med och rösta om
bioprogrammen och detta utnyttjades av 70 medlemmar första året. Syftet med
föreningen var att ge filmintresserade Nyedsbor möjlighet att se bra filmer ur
såväl den äldre som nyare repertoaren. Är man intresserad av att se vilka filmer
som visats finns t. ex. programförteckningar och programbeställningar i arkivet.
Känner ni igen namnet Malmros?
Curt Malmros son heter Ulf Malmros och är känd som bl. a. regissör och manusförfattare.
Musik och dans
Hembygdsrörelsen
Vad tänker du på när du hör ordet hembygdsgård?
Visst är det gamla hus och allmogesaker, hembakat bröd och kaffe, dans
kring midsommarstången och majbrasor. Men aktiviteten på gården är
beroende av människorna som arbetar där och har idéer om vad bygden
kan erbjuda.
I Stora Kils Hembygdsförening, som bildades 1931, har man sysslat med
dessa saker. Enligt stadgarnas första paragraf ska man " verka för
hembygdskänslans höjande genom tillvaratagandet av bygdens kultur –
och naturminnen". Hur gör man det?
Under 1940 – och 1950 talen var man mest sysselsatt med att
iordningställa hembygdsgården och inventera gravfält.
Men nya tider kom och under slutet av 1970 – talet fann man ett nytt
sätt att engagera sina besökare: man anordnade rally!
Detta bygderally hade inte som mål och mening att åka fort, snarare
tvärtom. Här vävdes natur – och kulturupplevelser ihop till en
sällsynt bra kombination. Att upptäckte sin egen hembygd var inte
minst viktigt. Gamla verksamheter som inte längre existerar kan man se
lämningar av, och har man tur finns fotografier bevarade.
Personarkiv
Ellen Eriksson, kvinnokämpe från Norra Värmland.
Ellen föddes i Ambjörby år 1900. När mamman dog 1906 fick hon flytta
till en moster i Stockholm. Där levde hon sina ungdomsår. Hon började
en utbildning till modist men 1916 dog mostern och flyttlasset gick
tillbaka till Ambjörby. Kärleken kom och Ellen bildade familj. Hon fick lära sig
det hårda arbetet på ett litet torp, men efter några år flyttade familjen över
Klarälven till den östra sidan.
Lyssna till en intervju med Ellen Eriksson.
Ellens engagemang tog sig flera uttryck. Hon gick in i kommunalpolitiken och
representerade VPK i Norra Ny kommunalfullmäktige
( egen kommun 1863 – 1974) under dryga tio år. Hon var också med och
bildade Vänsterkvinnornas klubb. Dessutom var hon aktiv inom ABF som cirkelledare
ända upp i 90 – årsåldern. Pigg och kry med ett långt och engagerande liv bakom sig
dog Ellen, dagen efter sin 93 – årsdag.
Övriga föreningar som bearbetats i accessprojektet
Värmlands Hembygdsförbund bildades 1921 av Wenzel Björkhagen och Valdemar Dahlgren.
Andra som kan nämnas är Linus Brodin, Oskar Olsson, Sven Hellqvist, Nathan Hedin och
Sven Hedén. Under 1950-talet började Värmlands Hembygdsförbund att dela ut vindflöjlar
till släktgårdar som funnits i samma släkt i minst 200 år.
1982 startades medlemstidningen som 1985 bytte namn från medlemsbladet till
Näverluren.Det har funnits flera projekt genom åren bl. a. kan nämnas Landsbygd 90/En
levande bygd och natur, Kulturturismens Hembygdsgårdar och Hembygdskartan.
Hembygdskartan trycktes första gången 1991.
Värmlands Hembygdsförbunds arkiv är omfattande med 228 volymer och 8 affischer.
Exempel på handlingar som speglar verksamheten är bl. a. protokoll, rapporter,
korrespondens och räkenskaper. Bl. a. är projektet Kulturturismens Hembygdsgårdar
rikligt representerat i inventeringar, protokoll, avtal och korrespondens i F 3 serien.
