Accessprojektet Herrelöst kulturarv
Inom Värmlandsarkivs del av Accessprojektet har fokus legat på näringslivsarkiv, vilkas
arkivmaterial har stor betydelse för förståelsen av industrisamhällets utveckling under
1900-talet.De flesta av arkiven som ordnats och förtecknats inom projektet saknar aktiv
huvudman eller är herrelösa. Normalt finns små ekonomiska möjligheter att göra dessa
bestånd tillgängliga.Genom komprimering, optimerad förvaring och viss gallring av
arkivhandlingarna har arkiven minskats med nästan två tredjedelar av ursprunget.
Några områden som lyfts fram genom projektet är den bondekooperativa verksamheten
i Värmland, elektricitetens utveckling på landsbygden och den byggnadsindustriella
framväxten sett ur arbetsgivarperspektiv.
Arkiven har förtecknats digitalt i Arkis2 och finns sökbara på NAD
(Nationella arkivdatabasen). Ta del av några exempel:
Följ utvecklingen över tid – några exempel
Konsumentfrågor - dåligt fläsk och blindproppar
Byggmästare och stadsbyggnad i förändring
Revolution – Färdigmat och transporter
____________________________________________________________________
Följ utvecklingen över tid – några exempel
När kom elektriciteten till de värmländska byarna? Hur utvecklades medlemskapet i en
bondekooperativ organisation – vilka faktorer kom att påverka? Hur kommer det sig
att löneutvecklingen för byggarbetare blev som den blev under 1900-talet?
Vad kostade elektriciteten för den genomsnittlige abonnenten åren 1950-1970?
För att kunna belysa frågor som dessa räcker det ofta inte med enstaka nedslag i
handlingar. Man behöver också ha tillgång till långa serier och allra helst obrutna
sådana. Dessutom ger ju en större mängd av ingående uppgifter ytterligare
möjligheter. Har man tillgång till detta kan man undersöka perioder, trender och
processer – dvs. variationer över tid.
Genom att ge sig in i de handlingar som finns ordnade och förtecknade i arkiven
efter Ransäters elektricitetsförening u.p.a., Värmlands byggmästareförening och
dess föregångare eller Värmlands Slakteriförening u.p.a. kan man bland annat finna
många exempel på material med sådana egenskaper.
*Medlemshandling*
Inträdeshandlingarna till Värmlands Slakteriförening innehåller uppgifter om vilka
typer och vilket antal djur man har på gården och hur stor areal gården är på.
Här återfinns alla, från tanten i Säffle köping som har en hushållsgris till bolagens
storgårdar. Genom de uppgifter som finns i serie F1 Medlemshandlingar
(inträdes-, utträdes- och överlåtelsehandlingar) kan man exempelvis följa
medlemsutvecklingen i en socken från starten 1935 fram till 1973.
Detaljnivån i sk. ackordöverenskommelser kan variera. På bilden ser vi ett exempel
från mitten av 1960-talet där detaljnivån är relativt hög. I dessa avtal mellan
Värmlands byggmästareförening och de fackliga avdelningarna regleras löner per
byggprojekt. Ackordöverenskommelserna, från 1940- till 1990-tal, återfinns i
serie F1 i arkiven efter byggmästareföreningen.
Abonnent nr1 i Blia betalade 6 kr och 97 öre vid varje mättillfälle under hela året
1933. Förbrukade han lika mycket även andra år? Förändrades något? Varför?
Hur såg hans förbrukning ut i relation till andras? När förekommer han i källorna
för första gången? Frågorna vi kan ställa till dessa räkenskaper från
Ransäters elektricitetsförening u.p.a.:s arkiv är givetvis många. Serie G3A,
Strömavgifter och installationer, innehåller information från 1920- till 1980-tal.
Konsumentfrågor - dåligt fläsk och blindproppar
Det förekom givetvis då som nu att produkter eller tjänster inte alltid uppfyller de
förväntningar som kunder ställer på dem. Missnöjet kan mycket väl formuleras i
brev och skickas till lämplig mottagare. Då som nu. I medlemsföretagens arkiv
återfinns en hel del brev med klagomål och frågor. I breven har man möjlighet att
komma den enskilde medlemmen nära.
Tiden kring andra världskriget präglades av bland annat bränslebrist vilket ledde
till att man kom att ransonera elektricitet i Sverige. Från den perioden kan man i
Ransäters elektricitetsförening u.p.a.:s arkiv finna många exempel på brev från
abonnenter som anser att de fått för snål tilldelning av el. Man kan även finna brev
som rör andra aspekter av abonnemang och kostnader - allt från önskemål
om anslutning till rena klagomål!
Under 1930- och 1940-talen började allt fler kommuner kräva att slakt skulle ske
under kontrollerade former vid så kallade kontrollslakterier, detta för att minska
risken för spridning av sjukdomar och
*Brev om dåligt fläsk*
”nu stekar mor af det å jag kan nu inte hålla mig längre utan klagomål…om det icke är
orent och förpestat så är det oätbart” så skriver en bonde från Ingmår, Sunne, till
Värmlands Slakteriförening efter att han rekvirerat en halv gris från föreningen
1939. Den här och många andra frågor och funderingar från medlemmarna
återfinns i serierna A1B Protokollsbilagor och E1 Korrespondens.
”när Olsson skulle tända så blef det intet nagodt ljus”
Alla kunder var inte nöjda. I detta brev, försett med sigill och daterat 1949,
skriver en elabonnent till en av föreningens representanter och anmärker på en
feldebitering för proppar. Han har fått betala för proppar han antingen inte fått eller
som varit ”s.k. blinda”. Mannen har inte mindre än fyra vittnen som kan styrka
detta missförhållande. Brevet är hämtat ur Ransäters elektricitetsförening u.p.a.:s
arkiv, serie E1, Korrespondens.
Byggmästare och stadsbyggnad i förändring
Stora namn i Värmländsk byggnationshistoria såsom Wästlund och Monsén känns
kanske bekanta? Bröderna Olof och Johan Wästlund samt andra stora byggmästare,
vid 1900-talets början, organiserade arbetsgivarna i byggsektorn och bildade det
som ett halvsekel senare skulle komma att heta Värmlands byggmästareförening.
I början/mitten av seklet var byggmästarna relativt många men deras
verksamheter och områden var generellt sett fortfarande begränsade. Sedan
förändrades inte bara de byggnadstekniska förutsättningarna utan även
byggmästarrollen. Mot slutet av seklet rörde det sig om ett färre antal
byggindustrier med verksamhetsområden över hela landet (och även internationellt).
Byggandet av städerna i Värmland genomgick också stora förändringar under
1900-talet. Ökande urbanisering ställer nya krav på boende och vi kanske lätt
kommer att tänka på det stora miljonprogrammet som en slags milstolpe i
byggande. Industriell produktion av hela bostadsområden.
I Karlstad ser vi detta ske med särskild intensitet under 1960- och 1970-talen.
Områdena Gruvlyckan, Orrholmen, Kronoparken, Rud och Våxnäs är alla exempel
från denna tid. Värmlands byggmästareförening organiserade den tidens
byggmästare och spår efter deras verksamheter kan ses i föreningens arkiv.
Eltändningen kontrolleras.
Mannen på bilden förbereder sprängningsarbeten
vid byggandet av stadsdelen Orrholmen.
Grodman måste anlitas.
Arbetsledningen övervakar. Muddringsarbetet vid byggandet
av Orrholmen var relativt omfattande.
Orrholmen – ”Den vita staden”. Flygbild sommaren 1968.
Byggandet av stadsdelen hade påbörjats i början av 1960-talet.
Fotografierna från Orrholmsbygget återfinns i serie K1,
Fotografier, i Värmlands byggmästareförenings arkiv.
Revolution – Färdigmat och transporter
Under 1900-talet blev produktionen av mat allt mer industrialiserad.
Värmlands Slakteriförening började redan under mitten av 1940-talet att
ta tillvara och förädla den slaktade råvaran. Ett tidigt exempel är när man
under 1940-talet slutade att sälja en del av det blod som uppstod vid
slakten som en biprodukt till Plywoodfabriken i Skattkärr och istället
började framställa blodpudding till försäljning. I början var produktionen
ganska hantverksmässig med blev senare allt mer mekaniserad.
Under slutet av 1950-talet och hela 1960-talet ökade produktionen av
charkvaror och färdigmat. En ny nisch var skol- och industriluncher.
Redan i slutet av 50-talet började man servera portionsförpackade
måltider på ett antal skolor i området kring Kil.
Ett avgörande steg i utvecklingen kring färdigmaten och även andra
livsmedel var djupfrysningen. Även här var Slakteriföreningen en
föregångare och under senare delen av 1960-talet ökade försäljningen
av färdigmat markant.
Ett tidigt exempel på färdigmat.
Lägg märke till Bruna Bönor i vaxad pappförpackning.
Bilden troligen tagen mellan 1945 och 1950.
Den ingår i Scan Kils stora fotosamling, där även tiden för
Värmlands Slakteriförening ingår, med bilder från 1936 fram
till nedläggningen 1997.
”ingen matlagning, knappast någon disk…utan slammer från glas och porslin”
så beskrivs den nya tidens
matbespisning för skolor och företag. På försäkringskassan
inrymdes köket i ett arkivrum. Vart tog arkivet vägen?
Ur Värmlands Folkblad 23 april 1965. Ingår i serien F2C
Färdigmat, Värmlands Slakteriförening u.p.a.
Detaljnivån i sk. ackordöverenskommelser kan variera. På bilden ser vi ett exempel
från mitten av 1960-talet där detaljnivån är relativt hög. I dessa avtal mellan
Värmlands byggmästareförening och de fackliga avdelningarna regleras löner per
byggprojekt. Ackordöverenskommelserna, från 1940- till 1990-tal, återfinns i
serie F1 i arkiven efter byggmästareföreningen.
Abonnent nr1 i Blia betalade 6 kr och 97 öre vid varje mättillfälle under hela året
1933. Förbrukade han lika mycket även andra år? Förändrades något? Varför?
Hur såg hans förbrukning ut i relation till andras? När förekommer han i källorna
för första gången? Frågorna vi kan ställa till dessa räkenskaper från
Ransäters elektricitetsförening u.p.a.:s arkiv är givetvis många. Serie G3A,
Strömavgifter och installationer, innehåller information från 1920- till 1980-tal.
Konsumentfrågor - dåligt fläsk och blindproppar
Det förekom givetvis då som nu att produkter eller tjänster inte alltid uppfyller de
förväntningar som kunder ställer på dem. Missnöjet kan mycket väl formuleras i
brev och skickas till lämplig mottagare. Då som nu. I medlemsföretagens arkiv
återfinns en hel del brev med klagomål och frågor. I breven har man möjlighet att
komma den enskilde medlemmen nära.
Tiden kring andra världskriget präglades av bland annat bränslebrist vilket ledde
till att man kom att ransonera elektricitet i Sverige. Från den perioden kan man i
Ransäters elektricitetsförening u.p.a.:s arkiv finna många exempel på brev från
abonnenter som anser att de fått för snål tilldelning av el. Man kan även finna brev
som rör andra aspekter av abonnemang och kostnader - allt från önskemål
om anslutning till rena klagomål!
